Rudolf Steinerskolan i Lund

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplan för Rudolf

Steinerskolan i Hardeberga

Reviderad dec 2010

Innehållsförteckning

Inledning sid 2

Lagar och förordningar sid 3-4

Policy sid 5

Vad är diskriminering och annan kränkande behandling? sid 5

Handlingsplan, förebyggande arbete och metoder sid 6

Upptäcka, utreda och åtgärda sid 9-10

Om mobbning eller annan kränkande behandling inte upphör trots skolans insatser sid 11

Mall för dokumentation sid 12

Inledning

Olika former av diskriminering och kränkningar som t ex sexuella trakasserier, homofobi samt främlingsfientlighet/rasism kan förekomma i skolan liksom på andra arbetsplatser.

Samhället tar på olika sätt avstånd från alla former av kränkande särbehandling och försöker genom lagstiftning och genom upplysning komma tillrätta med problemet.

I det inledande avsnittet i läroplan för grundskolan, Lpo94, framgår:

”Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på”

I läroplanens andra kapitel MÅL OCH RIKTLINJER finns några exempel som beskriver skolans fostrans- och demokratiuppdrag:

2.1 NORMER OCH VÄRDEN uttrycks ansvaret som:

”Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling”.

Och i riktlinjerna för genomförande framgår att alla som arbetar i skolan:

”Skall aktivt motarbeta trakasserier och förtryck av individer eller grupper”

2.8 REKTORNS ANSVAR: ”upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram/planer för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden bland elever och anställda”.

På Rudolf Steinerskolan i Lund är detta ansvar delegerat till stödgruppen/stödgruppens ordförande.

Lagar och förordningar

LAGEN OM FÖRBUD MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE

BEHANDLING AV BARN OCH ELEVER, SFS 2006:67

§1 LAGENS ÄNDAMÅL OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE, fastslår:

”Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering p.g.a. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen”.

SKOLLAGEN 1 kap 2 §

”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan/förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasism.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.

Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”

LAGEN OM TRYGGHET, RESPEKT OCH ANSVAR – OM FÖRBUD MOT

DISKRIMINERING OCH ANNAN kränkande behandling av elever.

Prop. 2005/06:38

Barn och elever har ett stärkt skydd. Skolverket har ett Barn- och elevombud (BEO) som bland annat ska se till att lagen följs.

Lagen innebär att skolan direkt ska utreda och åtgärda om en elev blir kränkt.

BEO ska hjälpa och företräda barn och elever i frågor som rör kränkande behandling i skolan, men också informera om lagen och ge råd i hur den ska användas. Lagen omfattar även diskriminering som det finns andra ombudsmän som ansvarar för; kön (JämO), sexuell läggning (HomO), etnisk tillhörighet (DO) och funktionshinder (HO). BEO skall hjälpa att lotsa till dessa och har själva ansvaret för ärenden gällande annan kränkande behandling.

Lagen innehåller ett förbud mot repressalier mot den elev som anmält någon ansvarig person för

diskriminering eller kränkande behandling eller som har medverkat i utredningen. Lagen förbjuder att bestraffa eleven i sådana fall.

ARBETSMILJÖLAGEN

Från år 6 och uppåt har eleverna rätt att välja egna elevskyddsombud med uppgift att delta i skolans arbetsmiljöarbete (högstadiet). Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas.

SOCIALTJÄNSTLAGEN

Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra en anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. § 1 Socialtjänstlagen. Enligt denna bestämmelse är både skolmyndigheten och alla anställda i skola, skyldiga att ”genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa till ett barns skydd”.

Skyldigheten att anmäla är ovillkorlig och får inte bli föremål för överväganden av den anmälningsskyldige själv. Att få kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa betyder inte att det skall vara klarlagt. Även svårbedömda och obestyrkta uppgifter skall anmälas om de tyder på att ett barn kan vara i behov av hjälp och stöd från socialtjänstens sida.

LIKABEHANDLINGSPLAN

I § 6 i Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever framgår att huvudmannen, eller den huvudmannen bestämmer skall se till att en Likabehandlingsplan upprättas för varje verksamhet/arbetslag. I planen skall framgå hur man kan förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall det framgå vilka åtgärder som vidtas vid förekommande kränkning, i det enskilda fallet. Planen skall årligen revideras.

SKADESTÅND

Genom den nya lagen får barn och elever förbättrade möjligheter till skadestånd vid såväl diskriminering som annan kränkande behandling. Skadestånd kan utgå om ansvariga i verksamheten inte följer lagens bestämmelser.

VEM SER TILL ATT LAGEN FÖLJS?

Skolverket och ombudsmännen, Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), och Handikappombudsmannen (HO) ska utifrån sina ansvarsområden se till att lagen följs. Skolverket har ett särskilt ansvar för lagen genom att ett Barn- och elevombud för likabehandling ska tillvarata det enskilda barnets och elevens rättigheter. Ombudsmännen och Barn- och elevombudet får rätt att föra skadeståndstalan för ett barn eller en elev.

BARN- OCH ELEVOMBUD FÖR LIKABEHANDLING

Barn- och elevombudet har i uppgift att tillvarata det enskilda barnets och elevens rätt i frågor som inte faller på ombudsmännen. Det vill säga annan kränkande behandling. Förbudet gäller uppträdande gentemot barn och elever från ansvariga inom verksamheten, men inte befogade tillrättavisningar som har till syfte att upprätthålla ordning och god miljö för barn och elever. De flesta handlingar som ryms inom begreppet ” annan kränkande behandling”, t.ex. misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga gärningar även om de begås av underåriga.

Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Barn- och elevombudet ska dessutom informera om lagen, ge råd beträffande lagens tillämpning och hjälpa barnet eller eleven till rätt ombudsman i fall ombudet inte själv åtar sig ärendet.

Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling omfattar trakasserier i alla former och den gäller elever sinsemellan såväl som mellan personal och elever.

SKOLANS POLICY I ARBETET MOT MOBBNING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Varje vuxen i skolan har ansvar för sociala relationer mellan skolans barn/elever. Alla barn/elever ska känna sig trygga i skolan och känna att det finns vuxna att vända sig till. Elever ska kunna göra en anmälan om kränkande behandling till vilken vuxen som helst på skolan. Skolan ska vara en fungerande miljö för sociala relationer mellan barn och vuxna, mellan barn och barn, samt mellan vuxna och vuxna.

Vad är diskriminering och annan kränkande behandling?

DEFINITION AV MOBBNING

• Det är mobbning när en eller flera individer, upprepade gånger och över en tid, blir utsatta för negativ behandling från en eller flera andra individer.

• Det är mobbning när det sker ett organiserat upprepande av kroppsliga eller känslomässiga kränkningar av en elev/personal mot en annan elev/personal

Mobbning är inte enstaka trakasserier eller slagsmål. Tidsmässigt kan mobbning sträcka sig från några veckor till flera år. Det kan handla om att en person blir hotad eller slagen. Det kan också ske i form av att frysa ut någon, reta någon eller på annat sätt med ord eller gester vara dum mot någon. Mobbning är ett dolt problem, eftersom det oftast sker på platser och i sammanhang där vuxna inte ser. Den som blir utsatt är ofta rädd för att berätta, eftersom han/hon tror att det ska bli värre då.

DEFINITION AV KRÄNKANDE BEHANDLING

Kränkande behandling är all behandling av en individ som denne inte godkänner eller som man upplever nedsättande. Dock inte befogade tillrättavisningar (se sid 4). Någon eller några kränker principen om alla människors lika värde.

Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer – när som helst.

En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar utförs av, och drabbar, såväl elever som personal. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att hon eller han blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.

Kränkande behandling är ett samlat begrepp för olika former av kränkningar av följande karaktär:

• Fysiska (t ex att bli utsatt för slag eller knuffar)

• Verbala (t ex att bli hotad eller kallad hora, bög eller liknande)

• Psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)

• Text- och bildburna. (t ex klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms)

Definitionen gäller i lika hög grad kränkningar mellan barn/elever som mellan vuxen och barn/elever. Den utsattes upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för en bedömning av, och utredning kring vad som hänt.

DISKRIMINERING

Diskriminering är när en person särbehandlas negativt. Diskriminering kan definieras på två sätt:

Direkt diskriminering:

Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem

diskrimineringsgrunder lagen omfattar, det vill säga;

• kön

• etnisk eller språklig tillhörighet

• religion eller annan trosuppfattning

• sexuell läggning

• funktionshinder

Indirekt diskriminering

Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de i praktiken får en diskriminerande effekt. Detsamma gäller om till synes objektiva regler och tillämpningar leder till diskriminering i praktiken.

ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING

Alla kränkningar är inte diskriminering, men all kränkande behandling måste förhindras. Trakasserier är ett vedertaget begrepp i diskrimineringssammanhang och är alltså kopplade till diskriminerings-grunderna. Det är därför nödvändigt att skilja mellan trakasserier och annan kränkande behandling.

I skollagen införs ett förbud mot ”annan kränkande behandling” för att täcka in alla former av kränkningar.

REPRESSALIER

I skollagen införs också ett förbud mot repressalier vilket innebär ett skydd mot att ett barn eller en elev som har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling, eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen, ej kan bli bestraffat som en följd av detta.

Handlingsplan

DET FÖREBYGGANDE ARBETET

Det förebyggande arbetet ska vara långsiktigt och omfatta såväl individ- som grupp- och skolnivå.

All personal skall arbeta aktivt för att motverka mobbning och annan kränkande behandling bland barn och vuxna. Diskriminering pga. kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder får ej förekomma på Rudolf Steinerskolan. Skolan strävar efter att

  • skapa en god fysisk och psykisk arbetsmiljö för både elever och vuxna

  • eleverna ska i så stor utsträckning som möjligt, utifrån våra pedagogiska riktlinjer, ges inflytande på sitt lärande och sin utveckling, genom klasstimmar, elevråd, IUP och arbete med kamratstödjare/elevskyddsombud.

  • det ska ske regelbunden fortbildning av skolledning, pedagoger och elever när det gäller förebyggande åtgärder och metoder att utveckla ett empatiskt förhållningssätt och social kompetens.

  • alla skall känna sig trygga med att skolan reagerar om problem uppstår

  • alla skall uppleva att de kan påverka sin skolsituation.

  • införa fadderskap mellan elever i klass fyra och klass ett.

Metoder

Skolans personal arbetar förebyggande genom att;

  • Få men tydliga trivselregler tas fram i samverkan med elever och deras föräldrar. Genomgång och uppdatering görs fortlöpande.

  • Skollunchen intas i respektive klassrum med minst en vuxen närvarande upp till och med åk 8, åk 9 -12 äter i matsal med minst 2 vuxna närvarande.

  • Utevistelse sker med vuxna närvarande som har god uppsikt och som genast ingriper vid incidenter.

  • Aktiva kamratstödjare från år 6 finns på skolan som en gång i månaden träffar skolsköterskan/mobbningsteamet i syfte att diskutera och informera om stämningen på skolan och om situationer som uppstått.

  • Trivselundersökningar genomförs minst en gång per år.

  • Ett mobbingteam bestående av pedagoger, skolpsykolog och skolsköterska ska fungera som en resurs för skolan. Allvarliga kränkningar och mobbning anmäls till denna grupp.

  • Hur eleven trivs på skolan är ett återkommande samtalsämne vid alla utvecklingssamtal.

  • Övningar i empatisk förmåga ex dramaövningar och värderingsövningar.

  • Skolsköterskan har årligen enskilda hälsosamtal med elever

  • alla ska få ta del av och ska ha kunskap om Likabehandlingsplanen, informationen anpassas till elevens ålder.

Vi vill också värna om att…

  • möjliggöra och tillhandahålla uteaktiviteter/material.

  • Stanna upp när elever tjatar, bråkar, skojknuffas etc. Vi ska lägga oss i !!!

  • Nolltolerans för nedsättande kommentarer, suckar, miner och liknande.

  • Påminna elever om att alltid berätta för vuxna om någon utsätts för kränkningar.

  • Observera tysta och tillbakadragna elever.

  • Alltid reagera på olika former av nedsättande/rasistiska kommentarer/uttryck.

SYFTE

• Främja barnens och elevernas lika rättigheter.

• Förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Utvärdering och revidering av dokumentet sker varje läsår.

ANSVARSFÖRDELNING

Alla inom verksamheten skall vara välinformerade om vår Likabehandlingsplan. Var och en som arbetar i verksamheten ansvarar för att handlingsplanen efterlevs.

Följande ansvarsfördelning gäller:

STÖDGRUPP/MOBBINGTEAM

• ansvarar för att likabehandlingsplanen arbetas fram, hålls aktuell och revideras.

• ansvarar för att åtgärdsplan upprättas

• ansvarar för att stöd ges till elever/vuxna som utsatts för diskriminering eller annan kränkande behandling och att stöd ges till den som orsakat händelsen.

• ansvarar för att dokumentationen av händelser som kan betecknas som diskriminering eller annan kränkande behandling sparas/arkiveras samt upprättar åtgärdsprogram vid behov.

• kontaktar och informerar ledningsgruppen och styrelsen vid allvarligare incident

KLASSLÄRARE/ANSVARIG PEDAGOG

• har huvudansvar för kontakter med eleven, hemmet och stödgrupp/mobbningsteam.

• informerar elever och föräldrar om likabehandlingsplanen.

KOLLEGIET

• skall vara den grupp, där man i första hand kan få stöd och hjälp att hantera situationer med anknytning till handlingsplanen

• informerar/undervisar elever i frågor som rör likabehandlingsplanen, så att de aktivt kan ta ställning i dessa frågor.

ELEVEN

• bör ta ställning mot diskriminering och kränkande behandling.

FÖRÄLDRAR

Rudolf Steiner skolan tar inte ansvar för vad som sker på fritiden. Vi vädjar till alla föräldrar att prata med sina barn om hur man ska uppföra sig, både verbalt och socialt. Gärna med utgångspunkt från Likabehandlingsplanen.

Detta gäller även på internet/via SMS då vi vet att kränkande saker skrivs, t.ex. på MSN, Facebook och andra s k communities. Konflikterna kan då bli stora eftersom kränkningarna kan läsas av många. Om du som förälder är osäker på vad som krävs av dig, kontakta gärna skolan för samtal. Man kan också besöka någon av följande webb-adresser;

www.fair-play.se www.internetresan.se www.friends.se

Att hålla likabehandlingsplanen levande

  • Följa upp och utvärdera årligen. Stödgruppen ansvarig.

  • Personal, elever och föräldrar ska känna till vad som står i planen. Stödgruppen informerar personal vid höstterminens start. Personal informerar eleverna vid höstterminens start. Personal informerar föräldrar vid höstens första föräldramöte.

UTBILDNING

• personal uppdateras i förebyggande arbete mot mobbning, diskriminering och annan kränkande

behandling.

ATT UPPTÄCKA

Den som uppmärksammar en kränkande behandling ska ingripa omedelbart och tar därefter kontakt med respektive klasslärare och/eller mobbningsteamet (eller representant från medarbetargruppen/styrelsen om det är en vuxen inblandad).

När en elev påtalar att hon eller han har blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling ska klasslärare/ansvarig pedagog med hjälp av mobbningsteamet utreda och förhindra fortsatt kränkning.

Metoder för att upptäcka mobbning och kränkande behandling

  • Kartlägga via trivselenkät.

  • Alla vuxna tar ansvar för att hålla god uppsikt inom resp. område (ex vis klassrum).

  • Rastvakter finns som ska hålla uppsikt över det som sker.

  • Misstanke om kränkning tas alltid på allvar.

  • Kamratstödjare från år 7-9. Återkommande fortbildning av kamratstödjare. (Klass 6 vårterminen).

  • Stående punkt på klasstimmar, elevråd, fritidhemsträffar, kollegium och föräldramöte; hur har eleven det i skolan?

  • Kontinuerlig föräldrakontakt (utvecklingssamtal).

HUR & VAR KAN Mobbning/kränkningar UPPSTÅ?

• Verbalt och fysiskt i duschar och omklädningsrum.

• Verbalt och fysiskt i korridorer och trapphus.

• När barnen vistas på mer undanskymda platser på skolgården.

• I stort sett överallt där barn och vuxna vistas då det finns otaliga möjligheter att säga något elakt, ge menande blickar, fnysa, himla med ögonen, härma, retas, blänga.

ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA - Handlingsplan

Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan inträffa skall utredning sättas igång.

Utgångspunkt för utredning och åtgärder är elevens egen upplevelse av det som inträffat. Skolan tar alla anmälningar på allvar. Handlingsplanen är inspirerad av Farstamodellen.

Kränkningar mellan elever

  1. En medarbetare får kännedom om/uppmärksammar att kränkning/mobbning har skett

  2. Den vuxne genomför enskilda samtal med den drabbade och eventuella vittnen för att reda ut vad som hänt. Detta ska ske så snart som möjligt, helst omgående.

  3. Den drabbades föräldrar kontaktas

  4. Blankett ”Dokumentation av kränkande behandling” fylls i och läggs i stödgruppens fack

Om mobbningsteamet ska kopplas in…

5. Efter steg 1-4 gör den vuxne bedömningen om detta är en allvarlig kränkning eller om mobbning föreligger. Om så är fallet tas kontakt med mobbningsteamet. Detta önskemål markeras på blanketten som överlämnas till mobbningsteamet. .

6. Händelsen kartläggs av mobbningsteam tillsammans med anmälare.

7. Enskilda samtal med de berörda eleverna, med markering av skolans ståndpunkt samt överenskommelse om vad eleven kan göra för att förbättra situationen.

8. Berörda föräldrar informeras, om inte särskilda skäl finns för att låta bli

9. Uppföljningssamtal med de berörda eleverna

10. Återkoppling till anmälare

11. Om ingen ändring sker ska elevvårdskonferens hållas med mobbningsteamet, berörd personal, föräldrar och elever.

12. Styrelsen/stödgruppen/medarbetargruppen ansvarar för att polisanmälan görs vid misshandel eller annan allvarlig kränkning, eller om mobbning fortsätter trots skolans insatser.

Alla steg dokumenteras av berörd personal för framtida behov av uppföljning. Dokumentationen arkiveras av mobbningsteamet.

Vuxnas kränkningar av elev

  1. En medarbetare får kännedom om/uppmärksammar att kränkning/mobbning har skett.

  2. Medarbetaren vänder sig till någon i mobbningsteamet. En skriftlig anmälan - blankett ”Dokumentation av kränkande behandling” görs.

  3. Mobbningsteamet utreder det inträffade.

  4. Mobbningsteamet tar kontakt med den drabbades föräldrar.

  5. Mobbningsteamet tar vid behov kontakt med ledningsgruppen för att informera samt bestämma fortsatta åtgärder samt uppföljning.

  6. Ledningsgruppen ansvarar för att polisanmälan görs vid misshandel eller annan allvarlig kränkning, eller om mobbning fortsätter trots skolans insatser.

Alla steg dokumenteras av berörd personal för framtida behov av uppföljning. Dokumentationen arkiveras av mobbningsteamet.

Elevers kränkningar av vuxna – Styrelsens ordförande och stödgruppen ansvarar.

Kränkningar mellan vuxna – Styrelsens ordförande och medarbetargruppen är ansvarig och agerar utifrån arbetsmiljölagen. (www.arbetsmiljöverket.se)

Fortsatta åtgärder att göra vid behov

Åtgärderna skall vara grundade på utredningen av vad som skett.

  • Riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till de som utövat kränkningen.

  • För att omedelbart sätta stopp för kränkningen i akuta lägen kan det vara nödvändigt att sära på vissa elever genom placering i olika grupper.

  • Erbjuda samtalsstöd/möjlighet till bearbetning.

  • Formulera långsiktiga lösningar. Upprätta åtgärdsprogram.

  • Överväga åtgärder i syfte att förändra förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå.

  • Skadestånd kan utgå om ansvariga i verksamheten inte följer lagens bestämmelser.

Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas.

Om mobbning eller annan kränkande behandlig inte upphör trots skolans insatser

Skolans policy innebär att elever som trots ovan nämnda insatser och samarbete med föräldrar inte klarar av att sluta trakassera sina kamrater, bör erbjudas en förändrad skolsituation som gör det möjligt för offret att få en lugn och trygg skolgång. Skulle detta inte vara möjligt bör den kränkta elevens skolsituation ses över så att fortsatt kränkning förhindras.

UPPFÖLJNING

Årligen;

  • Likabehandlingsplanen utvärderas tillsammans med eleverna i respektive klass.

  • Likabehandlingsplanen diskuteras med föräldrar på föräldramöte.

  • Utvärdering/revidering av planen utförs av HAFF, elevrådet, kollegiet och stiftelsens styrelse.